MANGOSTAN

Mangostan anses som den allra bästa och finaste exotiska frukten. Drottning Victoria av England sägs ha blivit så förtjust i Mangostan att hon utnämnde den till sin favoritfrukt. Därav kallas den även för "Frukternas Drottning". Smaken är som en blandning av jordgubbar, vindruvor, aprikos, apelsin, ananas och persika. Mangostan är en genuin regnskogsplanta som är svår att odla i plantager. Efter det att man har planterat trädet så tar det 10 - 15 år innan man kan skörda de första frukterna. Det är en dyr frukt också i Sydost-asien där den härstammar från. Den söta mangostanfrukten ätes färsk och används till desserter och kötträtter. Fruktens tjocka skal har sedan århundraden använts som botemedel mot bl.a. malaria, dysenteri, diarré, eksem, psoriasis, feber, m.m.

Mangostan är en nästan klotformad exotisk regnskogsfrukt som är stor som en klementin. Den är ca. 4-7 cm i diameter. Den växer på olika tropiska områden men främst i Sydostasien. Där kan frukten bli ända upp til 10 cm stor. Frukten är något tillplattad i bägge ändar. I stjälkänden, förutom stjälken, sitter fyra kraftiga och kupformade foderblad. Ju grönare bladen är desto friskare är frukten. Färgen på skalet kan variera från brun och rödbrun till mörk purpurfägat. På marknader där mangostan växer kan det vara fläckar på skalen. Det är naturlig mjölksaft som normalt avlägsnas då frukten exporteras.
 

I den andra änden av frukten sitter spetsen på märket och bildar ett stjärnformat eller blomsteraktigt mönster som består av 4-8 sektioner. Antalet motsvarar det antal klyftor som finns inne i frukten.
 

Skalet är läderaktigt, nästan träaktigt, och kan bli 1 cm tjockt.  På en mogen och färsk mangostanfrukt går det att trycka in en grop i skalet med fingrarna. Är det hårdare är det risk för att frukten är övermogen och dålig. Det bästa sättet att skala frukten är dock att skära en skåra i skalet längs "ekvatorn" på frukten och sära på de båda halvorna. Då kommer hela den snövita frukten att ligga kvar i den ena halvan.  Man ska vara observant på att det kan droppa ut lite purpurfärgad saft från skalet när man skär i det eftersom fläckar från denna saft är så gott som omöjlig att få bort från kläder och tyg.

Första gången som man håller en mangostan i handen så kanske den inte gör något större intryck på en men så fort man har öppnat frukten så tycker man att den passar in som fin dekoration på varje bord. Därtill kommer den fantastiska smakupplevelsen  av den snövita, söta, saftiga och köttiga fruktköttet.

De vita fruktklyftorna kan lätt petas ut med en tesked eller fingrarna. De största klyftorna har en frökärna i sig. De mindre har inget frö eller ett svagt utvecklat frö. Antalet frön i frukten varierar mellan 0 och 3 st. Oavsett om klyftorna innehåller frö eller inte så äter man hela klyftan. När klyftorna är snövita utan några bruna inslag är fruktsmaken fulländad, vilken förmodligen alla människor tycker om

Smaken är en perfekt avstämnd blandning av sötma och syrlighet samt en lätt kryddad smak. När man har försökt beskriva smaken så har man nämt en blandning av ananas, jordgubbe, vidruva, aprikos, persika och apelsin. Oavsett hur man beskriver smaken så kan de flesta hålla med om att man kan säga att den smakar som en frisk och utsökt god fruktsallad.

Mangostan är först och främst en frukt som bör ätas färsk och lätt avkyld. En del personer anser att det är en hädelse att äta frukten tillsammans med andra frukter då smaken är så fulländad i sig själv.

Även om mangostan är relativt okänd i Nordamerika  och Europa så har skalet använts i många århundraden av befolkningen i Sydostasien som ett botemedel mot många olika typer av sjukdomar inom den traditionella folkmedicinen. Trots att man har kännedom om hundratals effektiva  botaniska kurer så står mangostanfrukten i en klass för sig själv.